Beiis

Jag sitter i skuggan för att inte bränna mig men livet är underbart och jag njuter fullt ut! Brännan blir långsamt mörkare och mörkare och jag var på Forever 21 igår, det var som ren magi. Jag tog med mig två par solglasögon hem a 6 dollar paret och livet leker, of to do some studying.

- Skrivet klockan 11:30

Once upon a time I was dreaming about inventing a weather machine which should make it possible for people to wish what kind of weather they would like to have. Men det insåg jag sedan att det skulle vara omöjligt tyvärr men jag sitter i sunny California som idag hade runt 20 grader på eftermiddagen, wonderful! Jag brönde mig till och med lite på höger arm och halva ansiktet inklusive näsan såklart!

Men klockan börjar dra sig mot en trött Beiis så jag tror nog bloggandet blir imorgon (alltså senare idag svensk tid) så vänta lite, it will be another update. WITH PICTURES!? Of course!

jag tror ju ni som läser kan vara ganska nyfikna på vad som verkligen händer här borta i staterna och jag tänkte fortsätta där jag slutade igår.

... När jag hade blivit uphämtad på skolan åt vi pizza vilken egentligen inte var särskilt god alls.. Den var ganska äcklig faktiskt och jag vet att man inte säger så om mat men i detta fallet gör jag det. Efter det bestämde jag mig för at leva det "nyttiga" livet på amerikanskt vis. För att jämföra kan vi säga att om vi har en skala mellan nyttigt och onyttigt så är skalan här mellan onyttigt och farlig för hälsan. You see?
Men tillbaka till vad jag har gjort, för att bli av med jet-lagen har jag såklart sovit ganska mycket och länge men jag är fortfarande trött på kvällarna och det är nog lika bra det. I fredags hade vi en liten guidad tur på campus och dagen var enkel och jag var trött så jag tror jag sov igenom resten av dagen.
Lördagen var helt galet rolig dock, vi åkte till Sacramento, the state capital. Vi träffade Anns son och vi gick lite i 'Old Sac' och in en GRYM maskeradaffär, jag talar tusen gånger buttericks typ. Anyway, dagen slutade med att vi plockade apelsiner (och jag älskar dem) men hur coolt är inte det? Att plocka apelsiner?!?
Samma kväll var vi på en fest då vi firade Anns vänners 40 år som gifta på ett tågmuseum och det var då jag märkte hur snälla alla amerikaner är! Den kvällen hade jag fortfarande mycket kvar av jet-lagen men jag var ändå uppe till 11 amerikansk tid.

Sunday, bloody sunday.. eller vad säger vi? Trött som en seg råtta rigde Ann alla host famijer för att bjuda in mina vänner på födelsedagskalas hemma hos mig på lördag vilket kommer bli spännande och jättekul! Sedan hälsade vi på en nunna, handlade vi mat och jag måste ju säga att det fanns en miljon olika juicer, såser, bröd, kakor, pålägg, flingor and it goes on and on and on... Så helt plötsligt bestämde vi oss för att åka och shoppa så fort vi hade plockat in all mat och jag hittade en helt uuuuuunderbar klänning för 11 dollar, jag menar hallå? Under 70 kronor? Galet och ja, jag köpte den.

Nu undrar ni säkert varför det inte kommer upp några bilder mend et är för att jag fryser, amerikaner föredrar kalla hus tror jag. OCh jag ligger under mitt täcke med en extra filt ovanpå. Jag längtar till lunch imorgon, kan knappt vänta för att få i mig min sallad med jordgubbar, madlar och avokado! Mums!

Well, nu är jag så himla trött att jag berättar om första dagen i skolan imorgon, Godnatt - God morgon beroende på i vilket land du befinner dig i.


PS. Jag älskar vädret gaaaalet mycket.

Okej, brief version - Jag är hel och jag lever och jag är i USA.

Men ni kanske är lite sugna på vad jag har gjort min fösta helg i USA och jag tänker bara ta det kort för jag orkar verkligen inte skriva en hel bok idag efter allt jag har gjort.

Flygresan i torsdags var lång och seg och allmänt påfrestande, så när vi klev av planet och skulle gå genom passkontrollen var jag så nervös att det kändes som att jag skulle spy, men jag överlevde och gissa vad passkontrollanten frågade? Om mitt första namn var Wivi eftersom et är det namnet som står först i mitt pass. Men så är ju inte fallet för jag heter Beatrice så jag förklarade enkelt genom att säga "My parents had trouble naming me" (förlåt mamma) sen listade han ut att jag inte kunde höger och vänster för jag la fram fel hand på fingeravtrycksmaskinen.. haha! Jag är grym! Otherwise så frågade han ingenting och det tackar jag hårfärgen för!

När vi skulle ta vårt bagage var jag trött och sur för en sniffande hund hade kravlat omkring på min scarf som jag hade ovanpå min väska för att hunden letade efter mat för det får man inte ta in i USA så ni vet. Ovanpå detta hade min väska gått sönder och hur arg blir jag inte då om jag inte börjar gråta? Typiskt. MEn i alla fall kommer jag få 200 dollar när jag kommer hem som skade-ersättning. Sedan plockades vi upp av en buss som tog oss till Santa Rosa och där stod min söta host family, för de är verkligen söta!

Fortsättning följer..

Nu bäddar jag ner mig i min säng för sista gången innan den stora resan, den som bär över Atlanten och lämnar mig där för att få chansen att uppleva sju hela veckors äventyr.. några få timmar kvar till avresa, 06:25 lyfter vi och jag lämnar Sveriges fasta och trygga mark för att möta något nytt och spännande! Ni som vill kan följa mitt liv här på bloggen. Annars kommer jag hem igen den 13 maj och vill troligen inget mer än att få bädda ner mig i min alldeles egna säng igen. NU KÖR VI!!

Det finns ett par människor som jag älskar mer än livet självt. Dessa är tre till antalet. Den ena är min mamma och de andra är mina två finaste vänner. Det är något speciellt med dem, de är helt fantastiska, helt underbara och världens bästa vänner. Ja, självklart är det mina ögonstenar Nathalie och Linn jag pratar om. Vi har delat så mycket och det har varit en tuff resa sedan augusti 2007 med ett par tårar och många glada skratt och minnen.

Jag kommer alltid komma ihåg er som mina bästa vänner och jag vill vara er vän till tidens slut för jag älskar er mer än livet självt. Ni betyder mer än någon pojkvän kommer göra och ni betyder mer än någon pojkvän gjort.
Ni är två helt fantastiska människor som alltid lyckas göra mig glad och jag vet att jag inte är den bästa vännen och att jag har ont om tid, men jag tar studenten snart. Jag flyttar snart. Inga fler anledningar till att inte träffa er. Studenten är för mig en frihet, en frihet som säger att jag får göra vad jag vill och jag vill då vara med er två. Mina ögonstenar, Nathalie och Linn.


Världens bästa vänner. Alltid.

Jag borde plugga men packat hellre, I've gone MAD.

För alla som inte tycker om det engelska språket kan jag glädja med att jag KOMMER att ta med mig en svensk dator till staterna eftersom mina väskor inte väger något. Dessutom ska jag ta med 10 marabou mjölkchoklad och 10 påsar ahlgrens bilar. Jag är smugglare eller inte, haha! (PS. Godiset är inte till mig)

Jag har handlat på herravdelningen på H&M, bara för att jag inte kunde hitta en svart cardigan som jag ville ha. Protest kallas det att gå mot sina egna principer men jag är nöjd! KATSHING.

Så mycket väger min väska och jag känner mig färdigpackad. Nu blir det lite mer skype med J. Woo-hoo!

NU KÖR VI!! (Jag och resväskan såklart)

Mycket bra bio med mycket bra sällskap, tack! Vi såg Big Momma, riktigt rolig och dessutom har jag införskaffat lite läsning till the airplane. (Bäst att ni börjar vänja er vid engelska eftersom det är på engelska jag kommer blogga från och med på torsdag till den 13 maj, ps. det är fredag den trettonde och jag ska flyga, inte alls kaos)

Going to be blonde again!

Vi har visst prov imorgon. Time to study innan jag foxar mig och åker till stan för att gå på bio! Tjingeling!

Jag har nyss ätit extra mycket vispad grädde för att jag hörde att grädden i USA inte ska vara något att hänga i julgranen. Grädde och chokladmousse framför årets första och årets sista Körslaget för min del är inte fel, så nu mår jag lite illa och snart borde jag lägga mig.

Jag är duktig bara så ni vet, jag har strykt nästan alla mina kläder till USA nu. Tiden går så fort. Tiden går så himla fort och jag drömmer mig bort.

Det kunde inte varit en bättre tårta, en jordgubbsmousse-tårta med chokladbotten. Mums! Det och lite skitsnack med Anna och mamma och resten av min familj var härligt.  Dock saknade jag några speciella.

Nu har jag valt bild på mig själv, snyggast var jag i sjömanskostym när jag var runt ett år, jag lovar!

Nu är det bara en 35 minuter kvar sedan ska jag sluta skolan för dagen, sista fredagen. Sedan blir det en miljon olika saker att göra, adapter, posten, gina tricot, osv osv osv osv.

Ge mig ett avtryck, en blick, en beröring, en kyss. Något jag kan bygga upp en dröm runt om så jag kan leva i den.

Idag har vi fått reda på en miljon saker om USA och jag tror fortfarande att jag inte förstår att jag åker snart och min söta mamma har handlat finfina presenter till min host family åt mig, en liten skål i form av Sverige och en superfin designskål från Kosta Boda. 

Varför sitter jag vid datorn när jag har grov migrän? Snälla låt mitt täcke bli varmt fort så jag kan somna, tills dess är datorn mitt element.

Som ni kanske märker så gör jag små förändringar av bloggen. Nu har jag lagt in ett översättningsverktyg och två klockor så ni kan ha 100% koll på mig och vad klockan är där i Santa Rosa där jag kommer befinna mig om 10 dagar till den 13 maj. Vilket ni också ser för jag har lagt in nedräkningar till avresedatum och hemresedatum.

Kan det bli lättare än så?

Nu när jag är nästan klar med allt plugg innan USA så undrar jag vad jag ska göra tills dess. Idag har jag suttit och målat naglarna tre gånger och de har varit gula, gulblå, blå och nu rosa, kanske ska jag se en film? Eller duscha? 

Tänk er att sitta framför tvn och så kommer reklamen till Körslaget fram, det är säsongsstart på lördag kl. 20:00 och jag utbrister; "Ååh vad jag har längtat efter körslaget, jag kan knappt vänta". Varpå mamma tittar på mig som om jag vore helt lost in space (jag är bara lost on earth inte mer än så, lovar) och säger att jag kommer vara i USA under hela perioden det kommer sändas.

Hur tusan kunde jag gå miste om min egen avresa och se fram emot något jag kommer missa? Skärpning Beiis.

Det serverades amerikanska pannkakor i morses och så kommer vi på en kombination av nutella, vispad grädde och amerikanska pannkakor som ger en ljuvlig, jag menar HELT UNDERBAR känsla i munnen. Helt plötsligt var alla kaloriräkningar som bortblåsta och där stod jag kvar med det godaste jag ätit på länge och jag ville bara ha mer..

Men med mycket socker i kroppen så är det dags att innan sockerkicken dalar att börja plugga och försöka få ordning på min dator. (Den vill inte visa aktivitetsfältet samtidigt som jag har uppe andra fönster i fullskärmsläge, snälla hjälp?)

Tjing tjong flaggstång eller något.. Det är ångestsöndag idag!

Jag hade ganska rätt, njutningen är total. Nu blir det sängen och imorgon upp med tuppen och äta amerikanska pannkakor till frukost, måste ju börja förbereda mig inför resan!

Mitt rum ser ut som en sprängd kärnreaktor jag lovar.

Doktor: Här har du din shot.

Dagens uppdrag är nu avklarat, uppdragsgivare, min lillebror är mycket nöjd och jag likaså. Min första döskalle någonsin och förhoppningsvis min enda.

Efter två timmars njutning med STYLISTERNA på kanal5.se så tänkte jag tacka för mig. Livet är gott ibland.

Mina regler om bloggens relation till väder:

Inte blogga om väder.
Inte blogga om snö.

Detta styrker mig:
SOM HÄR 
SOM HÄR 
SOM HÄR 
SOM HÄR 
SOM HÄR 
SOM HÄR 
SOM HÄR 
SOM HÄR 
SOM HÄR 
SOM HÄR 
SOM HÄR 

Ni förstå principen, jag hatar snö.

Ännu en dag är snart förbi, tänk vad fort tiden går. Just nu sitter jag och tittar i en utbildningskatalog till universitetet, opps jag har blivit gammal!

Jag satt på rätt ställe, åhörarbänken. Så med alla frågetecken utsuddade kan jag konstatera att jag höll på att skratta halvt ihjäl mig men på grund av den sterila miljön jag befann mig i så vågade jag inte. Kaos.




"Som man aldrig skulle ta i med tång.."

Nu har jag fått min biljett, min alldeles egan flygbiljett till the states. Tror ni inte jag är glad eller?

Så den tillsammans med min tandborste och diverse andra pryttlar jag inte kan leva utan lämnar snart Sverige. Bilder kommer när jag kommer hem, nu ska jag dö en smula och tänka en gång till.

Okej, jag har SÄLLAN haft så roligt!

Veronica Maggio – Nöjd?
Veronica Maggio – Dumpa mig

Bloggen är ful tills den blir snygg igen, lite bredare på grund av önskemål. Fler önskemål? Då fixar jag det!

Jag drömmer om att sitta på tredje våningen på min skola, jag sitter i fönstret och försöker se ut. Men allt jag ser är det gröna gräset och de två trädens gröna löv som täcker det inte allt för underbara Borås som idag ligger i en djup dimma. Jag önskar att få gå med bara ben och om att vara snygg och det lär jag bli till sommaren, ytterligare fem kilo lättare hoppas jag. Men bruna ben vill jag gå på stranden hand i hand med den jag älskar. Se en solnedgång och äta frukost utomhus, aldrig har vi varit så nära men ändå så långt ifrån våra drömmar.

 

Jag är grymt glad när jag får vara med dig, toktjej!

Det känns annorlunda på något vis, inte alls som det borde, eller kanske precis som det ska?

Välkommen du välkända pluggryck som kan rädda mig. På lördag är det födelsedagsfest på gång, livet är ganska värt ändå.

kaos, låt mig leva i min bok, krypa ner under täcket och gömma mig för omvärlden.