Beiis

Jag har under de senaste fem veckorna haft en underbar tid hos min host family. De har tagit in mig som sin dotter och trott på mig lika mycket som mina egna föräldrar gör. De har visat upp sin stat för mig och visat mig hur en typisk Amerikan fungerar, funderar, äter, underhåller sig och minst sagt hur de lever. Fem veckor är alldeles för kort tid hos dessa underbara människor med stora hjärtan.

Att ta in en främling i sitt hus och dela med sig av mat och husrum är en sak men att också ta ut denna främling på äventyr är ett nobelt arbete och jag beundrar Tom och Ann på hur bra de har skött om mig. Jag har fått en extra familj känns det som just nu.

Vi hade en avskedsmiddag idag och det blev supergoda hamburgare på Five Guys och efterrätt på en glassbar som jag glömt namnet på. Jag mår bra här, jag vill stanna här.

Imorgon är dagen som vi alla tre har fruktat, den 29 april, dagen då jag måste lämna Santa Rosa. Men vi planerar redan hur vi ska kunna träffas igen redan nästa år i Sverige och året därpå när jag fyllt 21 ska jag komma tillbaka för att då få göra tre speciella saker;
1. Wine tasting!!!!
2. Flyga igen... ååh jag vill ha ett flygplan..
3. Åka till Disneyland.

Så jag vill helt enkelt vara både vuxen och liten samtidigt och det är nog det jag är här mest. Och just nu vill jag inte somna för jag vet att detta är sista gången jag somnar i den här sängen och när jag vaknar lär jag inte ha mycket tid kvar här. Jag önskar bara att jag kunde få dubbelt så mycket tid i Santa Rosa, här hos min hos family.

Men att bli så omtyckt som jag blivit här är helt otroligt och morgondagen leder mig in på nya äventyr men det kommer inte lämna ett öga torrt imorgon bitti när jag vaknar, amerikansk tid, och är redo att lämna Santa Rosa.


Jag, Tom, Ann och paret som höll i festen vi var på i lördags. Min klänning är nyinköpt och jag ÄLSKAR den.