Tjugohundratretton, let it be my year
Snart har det gått tio timmar in på det nya året. 2012, ett år som inte var lätt för mig men samtidigt ett av de bästa åren i mitt liv.
Att vara sjuk är kasst, att inte lita på att min kropp klarar av allt är kasst, att känna sig svag är kasst. Trots allt som varit kasst under 2012 så har det också givit mig mycket. Hela året har spenderats med Mr. Right, jag har börjat plugga på program och vi har skrivit kontrakt på en lägenhet. Livet tar sina vändningar och jag hoppas att mitt gör det nu.
Jag ska försöka få saker gjorda, men det är inte lätt. Sjukdomen sitter mycket i huvudet och inte förrän imorgon ska en psykolog ringa mig. Lite väl sent men det får gå.
Som en god start på året tänkte jag tjuvstarta med "nyårslöftet" igår och det gjorde jag. Det är dags att börj träna min mage så jag gjorde en sit-up igår och idag ska jag göra två osv. Det var mest psykiskt jobbigt då jag grät i tio minuter innan själva sit-up-en. Jag ska också fixa allt som fixas bör och snart börja packa.
Det är så klart att man måste ha ett nyårslöfte, men jag tror det snarare blir ett för resten av mitt liv. Mitt löfte är att må så bra jag kan under omständigheterna, att njuta av varje bra tillfälle och se varje avslut snarare som en ny början än ett slut. Och att aldrig ge upp.
Gott nytt år!
