Beiis

Jag fick ett uppdrag imorse, uppdraget av alla uppdrag. Jag skulle rädda julen!

Det tog en stund att komma på hur.. sen hittade jag en vapendragare i form av min lillebror (9 år) och lite verktyg.. jag märkte att det skulle gå hett till hela dagen! Jag skulle få ligga i hela den här måndagen, 3 dagar innan jul, tänk så skulle jag inte klara det?

jag hade en brännande budget och insåg att jag hade alla hemliga ingredienser och bara 2 dl socker, precis så mycket som jag skulle ha. Det var som att gå på en sytråd över victoriafallen, jag mätte upp dessa fyra gyllene ämnen och blandade de samman.. det gick segt och jag hade hjärtat i halsen, skulle jag misslyckas eller inte?

Spänningen hemma steg och spisen lösgjorde massa värme, varmare och varmare blev det..

hjärtat slog nog dubbelt så fort som när det började koka, det stod i den gyllene boken att man inte fick röra om i smeten, men jag var rädd, så rädd att det skulle bränna fast att jag trotsade DEN boken av alla böcker efter bibeln.

jag spillde i den och brände mig både om fingrar och tungan när jag stoppade in det som skulle bli räddningen av julen 2009.. jag undrade verkligen hur detta skulle sluta.

Jag hällde upp smeten i en form jag vikt och tejpat ihop utav silvrigt bakplåtspapper och lät det stelna, jag gick långt från vår spis till det kallaste av de kalla rummen i vårt hus.. in i det mörka förrådet

Där höll jag på att snubbla över både det ena och det andra, saker som jag inte förstår mig på såsom en hammare och många andra verktyg.. det var läskigt då lampan plötsligt slocknade och dörren sakta gick igen med mig innanför

då kom jag på att min käre vapendragare fanns hemma så jag ropade på honom samtidigt som mörkret kröp närmare och närmare.. han kom efter en liten stund och räddade mig ur den knipan..så slog jag tån i den nya listen min låtsaspappa satte upp igår.. för andra gången. Då blev jag inte gladare utan med en ömmande tå gick jag till disken och sedan till datorn.

Väl där kunde jag visa andra att jag fortfarande var vid liv och att jag fortfarande hade som mål att rädda julen

Plötsligt hörde jag en bil köra upp får vår uppfart, jag hörde snön knastra utanför fönstret och insåg att dörren inte var låst.. jag sprang dit och insåg att det bara var mamma, i köket låg den nu färdiga chokladkolan. Det som ska rädda vår jul..

Men plötsligt insåg jag vad som fattades, det som inte får fattas när man gör kola!

TÅLAMOD!

nu är frågan om jag ska ta mig tålamod och skära 60 bitar seeeeg kola eller bli så frustrerad att den hamnar i soporna och julen blir förstörd!

Sedan kom min vapendragare på att han ville se på tv för jag svor över kolan, tillslut kom han på att man kunde ta en sax istället och det var nog lika bra. Så jag klippte mig igenom  närmare 60 kolor och nu ligger de på köksbordet och väntar på att bli inpackade, det är nästan så man hör dem ropa, "Beeea, kom hit och slå in oss, vi fryser!"

snipp snapp snut, så var sagan slut